Tatueringarna

Nu då jag sitter i skolan och borde jobba på examensarbetet (jodå, det går fint med det…) tyckte jag att det kändes roligare att berätta lite om mina två tatueringar jag tog för snart två veckor sen!

Det var min kompis Cecilia som tatuerade mig hemma hos sig och alltså jag kan bara berömma den tjejen. Eftersom det var mina första tatueringar kändes det skönt att det var en bekant som tatuerade och jag kunde diskutera och be henne om hjälp med planeringen före också. Redan ett par år har jag haft lust att ta en tatuering och hade planerat att ta en drömfångare på ungefär samma ställe jag nu har texten, men jag fick aldrig tummen ur reven och plötsligt hade alla drömfångare tatuerade lite här och där, så jag är ganska glad att det aldrig blev av. En text har jag också funderat på länge, men inte helt vetat vad jag vill ha, men den texten som jag nu tog har jag funderat på åtminstone ett år.  Jag tog alltså en text på revbenen/sidan av bröstkorgen och Lilla My på insidan av vristen och jag tänkte berätta lite historien bakom dem båda.

 

  ”keep on keeping on”

Textraden kommer från sången My silver lining av First Aid Kit som betyder mycket för mig. Texten berör mig otroligt mycket och det känns som att jag kan relatera ganska starkt till texten. Jag är oftast glad och positiv och har ett stort leende på läpparna, men jag är inte alltid glad och kanske inte alltid så positiv som jag vill visa och då är den här sången något som jag ofta lyssnar på. Raden ”keep on keeping on” tycker jag också är söt bara som så och som en påminnelse om att vad som än händer ska man fortsätta kämpa.

”Can’t worry ‘bout what’s behind you or what’s coming for you further up the road

I try not to hold on to what is gone, I try to do right what is wrong

I try to keep on keeping on

Yeah I just keep on keeping on”


Jag får ibland höra att jag liknar Lilla My då jag har håret i knåka och ofta går i färggranna klänningar. Till personligheten är jag kanske inte så lik Lilla My, men det skulle gärna få ändras för jag kan ibland vara för snäll för mitt eget bästa. Som yngre då jag var mobbad gjorde jag oftast som alla andra ville, för jag ville ju vara populär och ville att folk skulle tycka om mig, men jag gömde en stor bit av mig själv. Lilla My är min absoluta favorit i Mumin av den enkla orsaken att hon är den tuffaste jag vet och låter ingen berätta åt henne vad hon kan eller inte kan göra. Om någon gör henne arg märker man det nog och hon är inte rädd för att bitas. Jag ville ha en bild från de ursprungliga Muminböckerna och inte från den Japanska animerade filmen och den här från ”Hur gick det sen” är helt sjukt bra då Mumintrollet och Mymlan hamnat i Hemulens dammsugare och Lilla My klipper hål på den så att de kommer ut. ”hon hörde Mumintrollets vrål, och tog en sax och klippte hål. NU BLEV NI SVARTA, sade då, den Lilla My och skratta så…” Älskar Mumin <3

Älskar båda tatueringarna och de blir nog antagligen inte mina sista… Hehe. Min familjs kommentarer var det roligaste efteråt. Mammas första reaktion då hon såg Lilla My var ”var den sådär stor!”. Pappa tittade på båda och skrattade till och tyckte ”så roliga”. Min mormor bara stirrade och hade trott att de var på låtsas då hon såg bilden på Facebook, men min bror och syster har i alla fall sagt ”najs” :D De vänjer väl sig åtminstone.

Annonser

Hej!

Tänkte slänga in ett snabbt litet hej här då jag märkte att det är en tid sen senast… Vi kom hem från Taiwan för lite över en vecka sen och jag tänkte nog skriva lite mer om den resan också för vi gjorde en hel del intressant! Så ska jag också berätta lite mer om något jag gjorde första gången förra veckan, nämligen tatuerade mig! Iiik! De här bilderna är tagna precis efteråt så jag ska ta bättre bilder då båda tatueringarna (hehe, jep, tog två samtidigt) har läkt ordentligt :)

Medan ni väntar på mer intelligenta och intressanta texter kan ni kolla den här reklamvideon för Helen med André Wickström. Piggar upp alla dagar. Klicka er gärna vidare och kolla de fyra andra också. André är guld.