Tack

Det här veckoslutet har igen fått mig att se vilka underbara, fina vänner jag har och hur snälla totalt främmande människor kan vara. Jag har fått massor fina kommentarer och meddelanden och de värmer mer än ni någonsin kan förstå. Fast ingen kan göra allt bra igen känns det bra att veta att det finns så mycket människor som bryr sig om mig på olika sätt och som jag kan tala med då jag behöver.

Igår fick jag träffa fina Paula och vi gick på lunch till mitt nya favoritcafé/restaurang/bryggeri Il Birrificio på Fredriksgatan i Rödbergen. Vi var sen på bio och tittade på filmen vi skulle se redan samma veckoslut som årsfesten var, men efter en lite för fartfylld natt då med sjukhusbesök för min del fick vi flytta på bion, men igår hade vi äntligen tid att träffas och se Still Alice och jag fick gråta lite mer.

Alice Howland, lyckligt gift och med tre vuxna barn, är en mycket välrenommerad Harvardprofessor på höjden av sin karriär när hon märker att hon börjar glömma saker. Först ett ord då hon håller en föreläsning, något som vanliga människor inte ens skulle reflektera över men som är en skrämmande upplevelse för den osedvanligt strukturerade och skärpta Alice. Och så den dag då hon under sin joggingtur i city upptäcker att hon inte vet var hon befinner sig. Hon söker läkare och får diagnosen tidig Alzheimer. Hon är femtio år gammal. Romanen är skriven ur Alices perspektiv, och vi får under två års tid detaljerat följa hennes gradvisa insjuknande, till den dag då hon inte längre vet vem hon är.” (Utdrag från bokus.com om boken Fortfarande Alice av Lisa Genova som filmen bygger på)

Veckoslutet har annars gått i feberns tecken. Hade ganska hög feber på fredag kväll då jag kom hem efter ett pass SUP fit&balance (som för övrigt var sjukt roligt) och resten av veckoslutet har jag försökt ignorera stegringen, snoret som fyller halva huvudet och det faktum att jag inte har någon röst. Idag var det sängläge som gällde och jag har druckit en och en halv liter te. I shit you not. Har ändå lika ont i halsen, men imorgon kväll borde jag orka med utbildning för ett jobb jag har på onsdag morgon, så hoppas att jag mår bättre imorgon.

Tack igen alla ljuvliga som har skrivit till mig på olika sätt. Utan er skulle jag inte orka så här bra. <3

Annonser

Sjuk

Jag hatar att vara sjuk och speciellt då jag borde göra något viktigt, som vara på praktik idag. Ringde till praktikplatsen i morse och hann säga att jag är sjuk, så svarade min handledare redan att så låter det. Jobbigt då jag inte har ordentlig feber, utan bara stegring och min röst är ganska osexig, men tänkte att jag skulle ta mig till praktiken imorgon, för jag borde inte behöva träffa några barn imorgon, utan kan sitta och läsa in mig på olika saker. Kunde ju i och för sig göra det hemma också, men jag vill inte vara borta extra. Imorgon på morgonen måste jag i vilket fall som helst ta mig ut för ska till läkare direkt efter åtta, så då kan jag lika gärna fortsätta på praktik efter det.

Sjukselfie